Min granne har åkt till Gambia så jag passar hans... Konstiga djur. Han hade skaffat sig några nya arter han inte hade innan. Någon slags krabba, 2 olika arter av geckos, en majsorm, en ny skorpinion och en till fågelspindel. Han visade även upp en anakondaunge och en diamantskallerormunge (GIFTIG!!), men dessa skulle jag inte ha hand om (tack och lov, den där skallerormen såg inte snäll ut)

De har även skaffat sig 2 chinchillor, sååå mjuka!

... Och nu till det mindre roliga. Natten innan de skulle åka så får jag ett samtal runt midnatt. Det är grannen. Han berättar att de hade stått och packat inför resan och då säger ena sonen "vilket liv på hönsen det är". Han går ut och ser en stor mård klättrar omkring i taket på hönsgården och pressar sig ut genom en liten öppning på runt 7-8CM i diameter som han slarvat med att sätta igen ordentligt, olyckligtvis hade han inte stängt hönsluckan eller. Han skenar in efter geväret men djuret försvinner. I hönshuset var det blodbad, tuppen död och 4 hönor döda. 2 levande satt chockade i ett hörn nedblodade. 

Dagen efter fick vi åka och hämta dessa 2 krakar då han bad om inte vi kunde ta hand om dem då djuret säkerligen skulle komma tillbaka, och då måste de vara instängda i hönshuset som inte ens ser ut att vara en kvadrat utan ett endaste fönster i 2 veckor. Då kom frågan... Vart ska jag göra av dessa? Slutade med att jag fick sätta ihop mina laxkochin med mina svarta (ändå inte avelssäsong nu, men laxtuppen blir ju så rädd!). Så fick jag göra i ordning laxarnas bur till de två chockade hönorna... Hm, måste byta ut sittpinnen, den är alldeles för liten för dessa stora klunsar (värphöns, tror en är rubin och den andra... Vettefasen, vit med brunt i). En liten lättnad i eländet är iaf. att min favorit (jag har haft hand om hans höns förut och fick mig en favorit :P) överlevde (den vita).

Igår så fick de sitta i en betesbur ute på dagen. Idag testade jag att släppa ut dem helt lösa på gården då vi hade så gott som full uppsikt hela dagen. Det såg så kul ut när de stod där på tå och med långa halsar, vad jag vet så har de aldrig fått gått helt frigående förut, så kan förstå att de blev lite "uuuh, vad är det här, hjälp!?". ;D Efter en stund hittade de vinbärsbuskarna som de "bosatte" sig under för dagen.

Till "mördaren" då. Jag är medveten om att mitt hönshus är INTE säkert för sådana djur som mårdar! De är ju som råttor, tar sig in bara de får in huvudet någonstans! Jag är rädd och samtidigt förvånad över att det stryker ett sådant djur här! Det känns inte som om de ska trivas här (massa åkrar och dessutom bor våran granne på en "holme" ute bland åkrarna, men de har liiite skog bakom huset, kanske där den bosatt sig).

Jag har fått tag i en slagfälla nu som jag har gillrat i deras hönsgård. Törs inte gillra utanför pgd. av katter. Hängde fast en blodig, färsk lunga på kroken och la en tuppskalle längre bak... Spred även ut lite "blodspår" runt hans hönsgård och inuti. Nu håller man tummarna för att det ska locka dit den pälsbeklädda boven igen... Vilken jädra tid det tog att ladda fällan för övrigt... T3T Det var så jag grät för jag var så slut. Verkligen tung att ladda! Och man får passa fingrarna om man inte vill ha de avslagna, fyfasen vilken kraft det är i den. :X

... Till exempel undrar jag vad tankarna var för denna person som kommit in på min hemsida via detta sökord på google!? Min reaktion blev..... WTF!? O___O'' Vad är meningen med detta? Någon slags huskur att det går att bota vårtor genom att gnugga en kyckling eller kanske kyckling (kött) mot dem? XD

Ja, nu har man någonting att fundera över...

(För er som inte riktigt ser så står det kort och gott: "GNUGGA KYCKLING MOT VÅRTOR")

Min Puff ligger på sjukhus. D: Och för er som undrar vem denna Puff är så syftar jag på Emil (min pojkvän) :P. Efter att haft kraftiga magsmärtor och "toa akut" där slem och blod ingick så blev han inlagd igår.

De väntar nu på svar om vad det kan vara. Man kan ju hålla tummarna för att han fått en riktig jäkla magsjuka eller kanske matförgiftning (för jag känner igen slem och blod när jag blev matförgiftad, man sprang ju på toa så ofta man blev ju helt förstörd inuti antagligen, och magsmärtor så man trodde man skulle dö).

Tyvärr så finns det risk för att han kan ha en tarmsjukdom. Samma som min lillebror och samma som hans storebror för övrigt har också., nämligen. UC = Ulcerös Kolit.

Skitkul. D: Tar aldrig dessa sjukdomar/problem slut!?

*Räknar upp*

1 bror med kronisk ögonsjukdom

1 bror med tarmsjukdom

1 bror som har problem med att prata (4 år gammal, har sitt eget lilla språk)

1 Mamma som har ont i hela kroppen

1 morfar som antagligen har Kol men inte går till läkaren

1 mormor med hjärtklappning som inte går till läkaren

1 Pojkvän som ligger på sjukhus och kanske har samma som min bror

1 Pojkväns bror som har sjukdomen

1 Pojkväns pappa som råkat ut för tarmvred

1 pojkväns mamma som med tarmfickor + diabetes

1 pojkväns syster som har diabetes

............. Fyfasen......... Om man skulle se på oss som genom djurvärlden så skulle nog många gå bort i aveln (heh... Försöker vara lite lustig).

Jag får väll bara hurra över att jag hållit mig kry... >-< Eller... Jag går ju snett på ena foten och har saxbett, så det kommer väll leda till besvär någon gång i framtiden. D: Sket... Förhoppningsvis blir väll inte det förrän ganska långt fram i tiden.

Måtte det ta slut snart på skit!

Då var det dags att börja hålla sina frigående höns instängda/inhägnade på heltid för en tid framåt. För nu har hökungarna hittat hit. De har inte tagit något ännu men jag tänker inte vänta på tills det sker innan jag hägnar in mina kluckisar.

För några veckor sedan så flög det 4st hökar lågt över våran gård. Dock så var jag ute hela tiden då i närheten av hönsen. Dessa försvann sedan. I förrgår så hörde jag dock en duvhök från skogen, men såg ingen. Igår så såg jag 2 bruna rovfåglar satt på stolparna i hästhagen några hundra meter bort. Trodde först det var vråkarna men när en löft och visade sin vita undersida blev jag misstänksam. Jag stod kvar och studerade de där bruna "fläckarna" långt där borta på stolparna och får snart höra ett - "Ki-ki-ki-ki-ki-ki" ... Då visste jag att nog var det där duvhökar allt! Idag så satt dessa två enligt mamma alldelles bredvid vårat hus på ett par höga stolp hennes man har slagit upp då han ska bygga någon lösdriftgrejsemojs till hästarna ... Nu när jag gick ut så får jag se att fåglarna sitter ute i hästhagen igen! Så, det blir som sagt till att hålla hönsen inne så man inte håller dem kvar om de upptäcker att det finns mat här! Ser ut som årsungar.

På tala om rovfåglar så flög det en ÖRN lågt hos Emil!! VILKEN FÅGEL!! Och jag önskar ännu att jag hade haft kameran med den bra zoomen på! Vilken bild man hade kunnat fått!

Men tillbaka till hökarna. Många tar fel på hök och ormvråk. Man har hört om en del som säger att vråken tagit hönsen men i de flesta fallen så har det sedan visat sig att det var en hök. Visst kan en vråk ge sig på höns. Men jag är iaf. inte rädd för vråkarna. De har bott här under de 3 åren som vi bott här också och inte tagit en enda höna. De är inte byggda för att döda så stora byten utan de håller sig till sorkarna, grodor, ormar och sådant. Det är väll om de skulle bli riktigt hungriga och desperata som de kommer på att testa ta en höna.

Många tror också att vråkens läte är höken. Ni har nog alla hört lätet - "peeeuuuuw" och man kopplar ju detta på en gång till ROVFÅGEL! Detta är vråken. Hökens läte däremot låter inte alls lika "farligt" och kan tros vara en annan liten fågel, t.ex. en stare eller något. Men det är just detta läte som nog många tror är någon ofarlig fågel och inte tänker på som man ska se upp för! För då är det en hök i närheten! Hökarna dyker oftast upp när man minst anar det. De seglar oftast inte omkring som en vråk och spanar. Utan de slår till snabbt! Så hönsägare, ta detta läte som en varning!

Duvhökens - Läte (Scrolla ned till slutet av sidan så hittar ni duvhöken)

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3275

Ormvråkens Läte:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3275&artikel=2776373

AAAAAAAAAAAAAAAH!!! *förbannad*

Jag har suttit och jobbat med en annons på blocket i en halvtimme nu, varit så noga med allting jag skrivit! Så ska jag bara välja bild och trycka KLART ... Så slinter jag med muspekaren på något jävla rent ut sagt konstigt sätt och... ALLT... Jag skrivit blir blankt!!!? ALLT JAG SUTTIT OCH PILLAT OCH TÄNKT UT SÅ PERFEKT, BORTA! Och går inte att backa eller trycka kontroll Z! Det kommer inte tillbaka! Kollade historiken med... Nä,,,

Stängde ned skiten... Orkar INTE skriva om allt igen. För er som undrar var det om Chabotuppar. T___T

Regn hela byledagen blev det! Som man lagt ned så mycket på under månaders tid att planera och se fram emot! :'( Men trotts regnet så¨kom det faktiskt runt 50 människor ändå med regnkläder och paraplyn! :') Stort tack till er! Ni räddade min dag från att rasa ned i botten, satt först och tänkte att "nu är det kört, ingen vill väll komma när vädret blev såhär"... 

Köpte mig 2st nya små kinesiska dvärgvaktlar, Emil sålde en araucanablandistupp och en blandishöna... Men det finns mängder av små Chabotuppar kvar! Både släta och frisserade så om någon är intresserad, hojta till! Så synd att behöva nacka dessa små charmtroll (Chabo, Dv kochin, Sebright, MES mfl. söta små dv raser är något man fasar över att behöva slakta).

Sitter för övrigt och är helt slapp och slut i kroppen efter att ha stått och dansat dansmatta i några timmar med Emils lillasyster. xD Imorgon bär det av hem med mina nya kineser, en Chabotupp (som ska få ett nytt hem wiiih!), samt 2st små sötnäbbar vid namn Nasir och Tiara jag då döpt dem till <3

Idag har det varit slagsmål mellan två grabbar här! Klacken och Luddbullen! :X Av någon anledning så tål de inte varandra ett dugg! Särade på dem 3 gånger men snart hade de hittat varandra och rök ihop igen... Så då satte vi oss på brunslocket och tittade och väntade på att de skulle sluta. Vilket slutade med att vi till sist fick bryta ändå när Bullen låg på rygg och klacken över honom med ett strupgrepp efter att de tjafsat i ca 10min och vila emellan (då låg båda två bredvid varandra och Klacken höll sig fast som en fästing i Bullens fjädrar)!

Senare mot dagen så ledsnade de iaf. För övrigt tror jag att Klacken börjar bli könsmogen. Hörde ankhonan skrika i högan sky och jag sprang ut och tittade. Det var Klacken som hade upptäckt en ny del i livet... Att ankhonor, de ska man göra barn med! Stackars anka... Men nu verkar det ju som hon har fått honom att fatta tycke för henne iaf? Hon som var så förtvivlad i början över att han bara dissade henne hela tiden, nu är det hon istället som säger ifrån.

Förresten! Måste visa denna jättegulliga bild som en person målat! Ser ni vilka det är? Jo, Klacken och hans fru!

Jag har tillåtelse att lägga upp bilden

Sedan lite bilder från - "Kriget"

Va? Muckar du med mig?

*smack* IN YOUR FACE PLATTNÄBB!

OUFF - BRÖSTTACKLING!

Nu är Emils nya hemsida uppe!

"Hönsträff.se är tänkt att underlätta för er alla höns fantaster, att hitta bytardagar, utställningar och djurmarknader."

www.hönsträff.se

(Knappen "hem" är trasig just nu när jag skriver detta inlägg, men det ska fixas till inom kort!)

Med att uppdatera! Men har varit lite... Tjao... "Hinder"... Men nu börjar det bli bättre och lusten att skriva är påväg tillbaka!

Kan väll börja med att meddela en av grejorna som fått en att tappa orken att skriva för ett tag... Vissa av er kanske känner till Snöboll? Om inte, gå in på bildgalleriet i lohmann LSL så hittar ni en vacker vit tupp. Tyvärr finns inte Snöboll bland oss längre. :'( Våran vackra vita hybridtupp... Som man kämpas så pass med att få ned från Hudiksvall till Katrineholm... Som var så raggig och eländig när han kom hit för att sedan "blomma" ut till den skönhet han var är borta. :'( Och inte bara Snöboll. Även Gumman, en annan favorit (Lohmann LSL som Emil fick som unghöna innan hon egentligen skulle hamnat i industrin) ... 2 lohmann till... 2 korsningshönor... Alla borta. :'(

Det som gjorde en mer ledsen var att man inte blivit informerad över att det hänt, utan man har trott att allt var bra. Så kom man hem till Emil och vi öppnade portarna och det saknades flera stycken! Emil ringde till sin pappa och fick då höra hur det låg till. Det hade blåst och stormat så mycket att dörrarna ruckades såpass att de öppnades under en natt! Och självklart passar rovdjuren på då! Men varför Snöboll!!? :'''( Om man ska ha någonting att trösta sig med så hann han iaf. bli pappa, möjligtvis kan Gumman vara mamma också... Så deras gener får leva vidare. Han ser verkligen ut att bli en kopia av sin far. Men han är ju ändå inte Snöboll. :(Han är ju inte samma tupp...

R.I.P 

Bild på sonen

Till något gladare så har ett gäng småkycklingar fått sig fina hem. Tog med mig runt 16st ned till Emil men var bara 3st kvar när vi kom till honom. Först stannade vi till i Uppsala där en kvinna tog emot sina 4st bokade kycklingar, sedan i Sthlm där en annan tog emot 7st småttingar. Det var de som var bokade... Sedan så flyttade 2st till oväntat!

Det är ju så kul tycker folk när det kommer några med KYCKLINGAR?!? På tåget!?

Blev en himla massa hönsprat med en kvinna som hade varit sugen länge att skaffa höns... Plötsligt så kommer en annan kvinna och undrar om hon får köpa 2st och slängde fram papper och penna för att skriva ned allt som behövdes köpas till (varav en del viktiga grejor kände hon till redan, så hon verkade inte vara "noll" på med hur höns och kycklingar ska ha det). De skulle ut till sin syster som hade plats. Så... Efter lite anteckningar, nummerbyten och så flyttade plötsligt 2 dunbollar till. Inte vad jag hade räknat med! Men blev en ovanligt kul tågresa och tiden flög iväg!

Så i måndags var jag hos Suzan med!

Vad kul! Vad hade ni för kul för er då? Öh... Nja, kul... Jag hjälpte henne med att slakta, bland annat en ilsken lite  Åsbotupp som jag tyckte sååå synd om... Han var ju så himla fin, det första jag sa när jag kom dit var - "Vad är det där för snygging?" ... Ja.. .Han var ju så fin... TILLS HAN HÖGG SIG FAST I MIN ARM OCH SUZAN FICK BÄNDA UPP NÄBBEN! Jag har ett märke där ännu! Han bet hål! Så då tog mitt pjåskande slut om hur fin och synd det var om honom... >.< Han hade tydligen jagat Suzans mamma över gården också, haha.

Nej, nu ska jag gå och äta! Sedan måste jag ut och mocka baaajs! Och klackarna lät så glada när jag kom hem idag (har inte varit hemma här på länge nu ordentligt)! De pep och kvackade så det hördes långa vägar! Nu har de fått kommit ut och de käkar äpplen för fullt, efter att de hade en gosestund först, de är så rara! ;D

Det har varit ovanligt mycket kvackande på gården idag. För igår kväll flyttade nämligen en liten ankflicka hit till min Klacke! Tyvärr så verkar Klacken min lite svårflirtad... Eller så är han helt enkelt lite trög i att fatta att han faktiskt är en anka, inte en höna (gissar på det sista) för oj vilken liten halvkaos det ble... *lämnar datorn och springer ut för att kolla vad honan skriker åt nu*

........... *Tillbaka* ..........

Iaf! Halvkaos var det! För som vissa av er nog vet så är inte min hane uppvuxen med ankor. Utan han var den enda som kläcktes under en höna ihop med sina hönskycklingsyskon och har under sina unga månader han är (född 29:e april 2010) endast haft kontakt med höns. Hans bästa kompis är hans bror som är en Isbar/Dv kochinkorsning. På senaste tiden har dock brorsan börjat dra iväg ibland från Klacken då han har hamnat i en ålder där brudar... Ja, de är ju intressanta! Så tog först hem 2st små ällingar för ca 2 veckor sedan ifrån Emil som jag tänkt att han skulle kunna bli kompis med under väntan på en tjej som är lite mer i hans ålder! Men det enda han har visat är lite rädsla för de där små pipande dunbollarna. Det är inte förrän nu som han börjat undersöka lite närmare vad det kan vara för något... Han har till och med vågat slaska lite i vattnet som de små har simmat runt i, men försiktigt! De kanske är farliga! Såååå... Om han har visat sig så mesig för ett par ällingar. Vad händer då när man plötsligt kommer konkande på en 8-9 veckors brud och släpper ihop med honom!?

Jo... PANIK!

Synen av att se min stackars drake springandes vad han hade runt vinbärsbusken med en ropande anka efter sig. Ja, det var en blandning av skratt och sorg. Det såg ju bara för roligt och sjukt ut! Men stackars honom... Och stackars henne! Hon sökte sig ju direkt till honom men han var livrädd och började springa... Vilket ledde ju då till att hon sprang efter och skrek. Tänkte att jag tar in dem i hönsgården så kan de få bekanta sig där först. Så jag tog först in henne. När jag sedan lyfte upp Klacken så la han sitt huvud på min axel och gav ifrån sig en tung och lång suck (av lättnad att hon var borta? :P). 

Nu har de iaf. börjat kommit överens, dock så verkar inte Klacken bry sig alltför mycket i sin blivande maka ännu utan kan vandra ifrån henne. Till exempel så var jag ut nyss för att hon stod och kvackade så förtvivlat. Kommer ut och ser henne stå mitt på gräsmattan helt sträckt... Vart är hanen? Jag letar lite och... Jaha... Han står på dynghögen där borta och bökar heeelt obrydd över att hon står och ropar efter honom. Föser tillbaka honom och hon springer emot honom med sådan fart att hon nästan snubblar! Han går sedan emot dynghögen med henne för att vända och gå in i busksnåret... Nu står och hon kvackar där ute igen så misstänker att han lämnat henne i buskarna och står på dynghögen och bökar igen!! *suck*

Aja, det blir nog bra snart... Första dagen ju! Här under kommer en bild på "kärleksparet". Visst är hon fin!? Mamman är svensk blåanka och pappan troligtvis Pekinganka.