Ja, det här är då Flaggis! Min nya kvackare (suck). Var så att jag för ca 1,5 vecka sedan fick hem 3st drakar som skulle slaktas o bli mat till Julen. Två st blåankor och 1st löpanka... Löpankan, Flaggis... Hade lovat mig själv (igen) att ABSOLUT INTE EN ENDASTE KVACKARE TILL NU, DET FÅR VARA NOOOOG! Men så när man öppnade lådorna o släppte ut dem och fick se Flaggis... Han var så liten, spinkig o söt. Och så synd det var om honom också! De blå rackarna var så leda mot honom, tuffsade till hans fjädrar på ryggen o nöp upp ett blödande sår på näbben, jagade honom runt, runt, runt! Och sedan skulle jag komma och döda den söta mobbade stackaren med!?

Dagen för slakt kom och jag tog upp flaggstången, hade tänkt tagit honom först så det var gjort... Men så såg han på mig djupt i ögonen med sina glansiga små utstående runda ögon, jag fick en ångestfylld känsla i bröstet. Um... Jag kanske kan gå och testa o släppa in dig till mina andra ankor.... Bara för att kolla, det går ju säkert inge bra... Klacken och Svartfot lär ju vara leda mot dig, då är det ju bäst o ta bort dig... Och jag har ju ingen plats heller. Jag sätter in flaggstången till ankgruppen och det första jag upptäcker är hur otroligt LITE plats han tog upp mot mina andra fetton. Med sin spinkiga kropp o flaggstångsliknande hållning så kunde man ju sätta upp 2 löpisar till bredvid honom, då skulle de ta upp samma plats som en av mina stora ankor gör. Den andra grejen jag upptäckte var att ingen av mina drakar brydde sig ett smack om honom... Bara myskisbruttan var fram lite o fräste och reste ragg lite. Men annars så gjorde de ingenting. Jag gick ut o slaktade de leda blå klumparna, efter några timmar gick jag o tittade till flaggstången igen och det var fortfarande frid o fröjd... Så, han lever och han är kvar, så kan det gå...  Välkommen Flaggis! Du anar inte vilken tur du haft till skillnad mot de andra blå killarna.